Anarkiv

Innan man börjar släktforska


Inledning

Här under rubriken Genealogi finns en introduktion till ämnet släktforskning. Frågor som behandlas är:

  • Vad man bör tänka igenom innan man ger sig ut i arkivvärlden
  • Material, var man kan hitta material att forska i
  • Metod, hur man går tillväga när man forskar
  • Gammal stil, en introduktion till hur man bemästrar gammal stil
  • Dataregistrering, vad man bör tänka på vid dataregistrering av materialet
  • Uppslagsbok, här finns en hel del information och länkar

Synpunkter på dessa sidor kan ställas direkt hit (adress upptill till vänster).

Innan man börjar

Först ett varningens ord. Släktforskning är vanebildande, har du en gång börjat kan du aldrig sluta. Detta betyder att du får avsätta en del tid för att lyckas. Efterhand kommer du att märka att du gör det mer än gärna. Har du sedan bara lite ordningssinne kommer allt att gå bra.

Om man med släktforskning menar själva letandet i arkiven efter uppgifter så finns det en del man kan göra redan innan man kommer dit. Det finns säkert ett och annat på närmare håll att ta vara på. Börja med att prata med de gamla släktingarna, de något yngre också för den delen. Undersök vad som finns av handlingar, fotografier och på annat sätt registrerat om familjen och släkten. Böckerna i arkiven finns alltid kvar, men gamla människor dör och deras minnen försvinner för alltid.

Innan man själv fördjupar sig i arkivforskning, bör man också undersöka om det redan finns släktforskning utförd kring den egna släkten. Vet man att släkten inte innehåller något speciellt släktnamn utan det mest rör sig om Perssöner och Anderssöner och liknande är inte chansen så stor att det gör det. Men tänker man sig att utforska ett speciellt släktnamn kan det löna sig att ta kontakt med Sveriges släktforskarförbund eller Genealogiska föreningen och kontrollera med dem. Det finns dessutom lokala släktforskarföreningar man kan prata med. Och glöm inte bort Dr Google, det kan ofta löna sig att googla!

I denna datoriseringens tidevarv får man inte heller missa att använda den uppsjö av databaser som finns tillgängliga, både på nätet och på CD/DVD-skivor. På nätet är ju nästan allting gratis medan databaser utgivna på CD/DVD oftast kostar en del. Ett urval av dessa databaser finns på arkiven och på många bibliotek. Mer om detta material i nästa avsnitt.

På bibiliotek och arkiv kan man dessutom slå i olika kalendrar som finns utgivna, t ex Svenska släktkalendern och Adelskalendern för att där kontrollera om det finns forskning utförd.

Det visar sig att när man än börjar med sin släktforskning så känns det alltid som det är för sent, det hade varit bättre att börja för några år sedan. Det betyder att det aldrig är för tidigt att börja, men kom ihåg, det är heller aldrig för sent att sätta igång!

Man måste också fundera över vad man har för målsättning med sin forskning. Vad är egentligen en släkt? Och vilka släktingar ska man leta efter?

Det vanligaste är att först försöka göra en antavla åt sig själv eller åt någon annan. Man utgår från en person i nutiden, probanden, och kartlägger dennes förfäder generation för generation bakåt i tiden. Det går i allmänhet bra att följa de flesta linjer bakåt i tiden till 1600-talet. För varje generation fördubblas antalet anor, så lyckas man hitta alla förfäder tio generationer bakåt så har man över 1000 personer. Till detta kommer syskon och makar och barn till dessa. Det kan alltså bli en ansenlig mängd personer man får att hålla reda på.

Med det ovan nämnda ordningssinnet är det bara att organisera de funna resultaten. Med hjälp av en dator och ett vettigt program underlättas detta arbete avsevärt.

Uppdaterad 2011-05-07 Anarkiv
[Start]